10/12

Man ser tiden är förbi. Tryggheten från gamla dagar, men det finns ingen som kan få dom tillbaka. Ibland vill jag återvända!

Du säger att det är uppenbart att det var du och jag.
Så förlåt om jag bara säger tjena när vi syns, slipper kännas vid svidande förr i tider. Kanske var vår historia en fjärill på nål, vacker att titta på men vingar som inte slår. Kanske jag fortfarande kommer försvinna i din blick. Drömma om den framtid som vi aldrig fick!

Födda på nytt och vi slog igen grinden.
Ibland på tunn is, okända vatten.
Du vet hur jag älskar hur vi rusade igenom natten.
Ibland rodnar jag innan orden ens träffar luften!

Men det kan knappast kallas lyxproblem.
När allting tycks gå fel och rasar samman som om ingenting är byggt på sten.

Våra problem, vi rymmer från dom!
Vi springer fort, det fortaste vi kan!
Våra problem dom är snabbare än oss.
Vi kan inte längre fly bort från dom.

Ta mitt ord! Hörs inte ett knyst, för det kanske skulle bli fel
eller fult, hemska tanke.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0