.

Varje gång är som den första gång vi sågs. Även om det är över nu

Allting har förändrats. Men du finns kvar. Allt var svävande men nu så ser jag klart!

Du var gammal. Jag var äldre, och nu sågs vi igen. Gått så lång tid så länge sen. Decennier tillbaks, men jag minns det såväl varför kärleken brunnit utav olika skäl. Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp.

Trotts min väg vart lång kantats med gupp. Jag stått utan för din port så många gånger. Så många brev, många sånger. Minns varje ord varje rad jag skrivit. En längtan så stor! Minns varje dag jag lidit, har gått genom livet med en övertygelse. Att jag satt något spår som har haft betydelse aldrig besvarad aldrig tillmötes en kärlek så varm utan den vilket öde-

Från vinter till vår. Sen sommar till höst! Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst. Hjärtan som slår, vi står där vi stod. Minns det som igår, första gången du log som om jag snubblade pladask på marken och bara dog.

Obeskrivligt tagen. Kunde inte tänka logiskt eller sunt och för varje sekund som du inte fanns där blev det tungt. Började sakta uppvakta på avstånd i brev. Men det spelade ingen roll vad jag skrev. Du hade inte fastnat än inte fattat än. Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem.

Men efter ett tag, det började korresponderas mina förhoppningar dom väcktes för att sen raseras! Gav bort din hand till en annan man och breven som skrevs dom kom aldrig fram. Men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann!

Jag gav aldrig upp dig när du försvann. Långa dagar blev till nätter sen till år!

Nu står du där på gatan sargad av tiden. Huden är grå din hållning förvriden. Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart! Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks. Trevar mig fram för att etablera kontakt

tar tag i din hand, vi brister ut i ett skratt. Det var så länge sen men det finns där än för passionen vi kände kommer alltid igen. Har ett hjärta utan rynkor det består i en takt. Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt. Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd nu är det mitt tåg och dags för avgång. Stiga på aldrig tveka en minut för att allt som flyger upp måste landa till slut. Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark vi vandrar iväg utan vidröra mark.

Dreamhack Winter 2010 var otroligt kul! Allt från skratt till spelande, kombinerat med sömnbrist. Vi åkte klockan 06:00 från Vagnhärad och kom fram till Jönköping runt 10:00. Tog någon timme att installera upp sig där. Jag checkade självklart in Slagsmålsklubben och Adept. Konserten med Adept var dock inte den bästa. Fulla svin med sämsta ljudet ever. I söndags kom jag hem med en ordentlig sömn lust. Strax efter 11:00 kom jag innan för dörren, beställde en kebabtallrik och gick och la mig. Vaknade 24 timmar efter! I sommar ska jag återvända till Dreamhack och deras galenskap!

Många tror att Dreamhack går ut på att sitta och gibba spel i 3 dagar. Ni som tror detta tror ohyggligt enormt fel. Det är så mycket mer än bara spela.

Idag tog jag 09:00 bussen in till skolan. 30 minuter efter jag gick på bussen så körde busschauffören rakt ner i diket, skulle tippa på att han låg mellan 60 – 70 km/h. Vilket ledde till att folk blev lite små chockade och 50 minuters väntan på en annan buss. Vi fick klättra ut genom ett fönster längst fram på bussen, bussen stod lutad i 45graders vinkel neråt så att inte dörrarna gick att öppna.  Själv fick jag skjuts med bil in till Nyköping av någon jag inte känner. Det var några tjejer som hade en plats över i bilen. Vilket var riktigt sjyst! Tack Tack.

Jag börjar bli sjuk också tror jag, råkade somna med fönstret öppet här om dagen. Klantigt …

Pappa är på jobbet och mamma jobbar sent, så det får bli kebabtallrik idag igen! Baj.