17:e Oktober.
När jag tänker tillbaka till den stunden som bara kunde vara i en dröm. Så tänker jag hur fort saker och ting kan ske. Det kan ske på några sekunder, så fort att man knappt hinner tänka att det just man trodde bara kunda slå in i en dröm har helt plötsligt under fåtal sekunder av tid blivit verkligen. Allt man har går förlorat.
Tankarna tar mig till 17:e Oktober morgon. Det är en Lördag. Jag ligger i min säng och blir väckt av att min mobiltelefon ringer. Personen som ringer blir jag glad över. En glädje man inte kan beskriva med ord, man måste känna den för att kunna förstå vad glädje verkligen är. Samtalet blir inte långvarit, det är ganska så snart över. Glädjen som jag nyss hade kännt innan jag svara och bara såg vem som ringde har förvandlats till något man inte kunde tro skulle ske. Bara för några sekunder sen så var jag överlycklig, sekunder därpå är det dess värre helvetet.
Skulle jag lyssnat och gjort som du sa, precis som du sa i telefonen. Skulle samtalet ta slut mycket fortare. Men glädjen skulle vara en evighet. Den evighet som precis för några ögonblick svävade bort. Det misstaget som var helvetet och inte kunde ske, hade helt plötsligt från ingenstans kommit in och förstört allt. Så fort det sker utan att man ens är medveten vad det är man riskerar. Jag riskerade allt. Allt på några sekunder. Skulle jag ha lyssnat så skulle jag också vara glad nu idag. En glädje man inte kan beskriva. Skulle jag inte börja säga imot, så skulle inte den tredje personen komma och säga till oss. Då skulle inte heller det kanske varit så här nu? Tänk efter när ni ser det här. Allt skedde på några sekunder! Ett fåtal ynkliga sekunder. Sekunderna som förändrade livet nu idag. På grund av ett ända telefonsamtal, för att jag inte kunde lyssna. Om du tänker tillbaka, så vet du mycket väl vad jag skriver om. Skulle jag lyssnat och hållt mig till planeringen så skulle allt kanske vara glatt idag? Skulle jag lagt på två tre sekunder innan trappan började knarra, så skulle tiden inte vara över. Men tiden är borta med vinden nu. Livet har sina misstag och gråa dagar. Men också glädje man kan ta del av. Livet går vidare och jag tänker ta nytta av dem sekunder som fick det att gå vidare från något du kallar dåligt. Tankarna säger att det var bra så fall.
Tankarna tar mig till 17:e Oktober morgon. Det är en Lördag. Jag ligger i min säng och blir väckt av att min mobiltelefon ringer. Personen som ringer blir jag glad över. En glädje man inte kan beskriva med ord, man måste känna den för att kunna förstå vad glädje verkligen är. Samtalet blir inte långvarit, det är ganska så snart över. Glädjen som jag nyss hade kännt innan jag svara och bara såg vem som ringde har förvandlats till något man inte kunde tro skulle ske. Bara för några sekunder sen så var jag överlycklig, sekunder därpå är det dess värre helvetet.
Skulle jag lyssnat och gjort som du sa, precis som du sa i telefonen. Skulle samtalet ta slut mycket fortare. Men glädjen skulle vara en evighet. Den evighet som precis för några ögonblick svävade bort. Det misstaget som var helvetet och inte kunde ske, hade helt plötsligt från ingenstans kommit in och förstört allt. Så fort det sker utan att man ens är medveten vad det är man riskerar. Jag riskerade allt. Allt på några sekunder. Skulle jag ha lyssnat så skulle jag också vara glad nu idag. En glädje man inte kan beskriva. Skulle jag inte börja säga imot, så skulle inte den tredje personen komma och säga till oss. Då skulle inte heller det kanske varit så här nu? Tänk efter när ni ser det här. Allt skedde på några sekunder! Ett fåtal ynkliga sekunder. Sekunderna som förändrade livet nu idag. På grund av ett ända telefonsamtal, för att jag inte kunde lyssna. Om du tänker tillbaka, så vet du mycket väl vad jag skriver om. Skulle jag lyssnat och hållt mig till planeringen så skulle allt kanske vara glatt idag? Skulle jag lagt på två tre sekunder innan trappan började knarra, så skulle tiden inte vara över. Men tiden är borta med vinden nu. Livet har sina misstag och gråa dagar. Men också glädje man kan ta del av. Livet går vidare och jag tänker ta nytta av dem sekunder som fick det att gå vidare från något du kallar dåligt. Tankarna säger att det var bra så fall.
Kommentarer
Trackback
