.

Det här är svårt att förklara, kanske inte bara en vanlig låt om min vardag.
Toppar och dalar, jag gav dig mitt hjärta bara rakt ut, hmm det är min dåliga vana.
För det blir så ibland, jag vet det tar tid och jag tror jag vet. Vad vi gjorde för fel, passionerat
men okontrollerat, ha, idioter! Och jag vill bara känna hur det känns
tänka tillbaka bara minnas & vara konsekvent(?) Våra stunder vi hade, tankar idéer
din lukt i din nacke, pussar och skrattar, åt sista gången vi delade en cigg på balkongen
satt uppe på natten.

Och jag minns när jag mådde kasst, du sa: ”jag kan dra vårt last”.
Det kommer att funka, måste funka nånstans där finns vår plats!
Den enda personen som har tagit upp min tankekraft 24/7. Baby, som en brasse sagt! Och jag trodde att jag borde var trygg. Vi gör det tillsammans och hon har min rygg. Oh shit vad jag älskar dig!! Trotts att jag knappt visste vad dem orden betydde.
Och det vet jag typ inte ens idag, det gick för fort, vi vände blad
från ett sånt förhållande tar det lång tid att tända av!

Jag nästan, jag nästan skäms över att säga det högt ibland så, skippar vi snacket vi bara vet vad vi vill. Det kändes nästan överflödigt och använda rösten, okej..

Fy fan vad sjukt att man kan känna sådan passion. Vi åt och drack & grät och vi skrattade och vi kom ihop. Som bästa vännen som har tagit det till nästa level!! Där vi bara hoppades men fick se vad som hände!


För hon var bäst, men kommer aldrig mer tillbaks
flyger iväg som ett pappersflygplan!


För jag fattar mycket väl att det är i mina, det såkallade blodet i mina ådror(?)
Jag älskar dig, så vi kanske kanske kanske syns igen!