.

Mitt uttalande som jag förvandlar till skrifter kommer förmodligen bli luddigt eller svårt att begrip sig på. I alla fall, jag är singel! Singellivet är skönt i sig, det har sina små stunder som man bruka säga. Man är fri och behöver inte ta hänsyn till någon mer än sig själv, naturligtvis pratar jag om förhållande. Jag kan inte påstå att jag inte trivs som singel, men jag skulle gärna se mig själv i ett stadigt förhållande igen. Vet inte varför riktigt, saknaden är stor och växer allt mer man ser andra som har någon. Men hur som helst är det ju inte bara att rusa in i något snabbt och smidigt om inte allt plötsligt bara faller in! Jag vill träffa någon, det är dags känner jag. Men vem skulle det vara är min stora gåta till mig själv, jag kan ju inte leta och försöka med någon som ser snäll ut och bra. Få en början, kontakt, en känsla, en blick, ett ord kanske? Något som får än att tända till drivet igen till den personen, ni vet själva antar jag. Det är just den personen jag inte hittar! Kanske för att jag tänker mer eller mindre på det, eller så är det inte dags ännu, kan mycket väl vara så att jag har helt fel. Ärlighet uppskattar jag, spelar ingen roll vad det handlar om, jag ska vara ärlig. En tjej som bor här runt omkring nämner inte namn i min blogg, aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Tjejen är en sådan tjej som kan vara sig själv, som kan vara lite barnslig fast ändå inte till en enorm överdrift, mogen skulle jag vilja kalla det. Snäll och ser fantastisk ut också! En person jag vill lära känna mer och vara runt om. Självklart när man ser en sådan person som man få en uppfattning om bara att kolla på henne, man fastnar och tankarna far runt i huvudet på en. Just då dyker det upp från ingenstans, att det finnas problem som hindrar än att ta kontakt, blicken finns! Det gör pojkvännen till flickan också, man tänker och försöker komma fram till något bra resultat om man ska skippa den tjejen eller lära känna henne ändå fast hon har en kille. Jag menar, väljer man att lära känna personen och sen slutar som en god vän till än så kommer det att förbli så, en vän ser jag som en vän inte något annat. Gnistan ska finnas från första början enligt mig. Jag valde mitt val, och det kanske inte blev helt rätt mellan oss, vi började tjafsa istället. Men det har sina anledningar kan jag säga. Jag vill lära känna dig, jag gillar dig. Diggar dig stenhårt!! Men med all respekt mot dig och din kille så valde jag mitt val utifrån det, jag menar hur skulle jag reagera om jag själv hade en tjej som umgicks med en kille som gillade henne? Självklart skulle man bli lite paranoid av sig. Dagsläget ser dött ut mellan oss. Jag är blockerad från dig totalt, jag har ingen chans att ta kontakt igen med dig utan att göra det när jag får syn på dig utomhus. Vilket inte kanske är det lättaste om man gillar någon? I alla fall inte för mig, man är lite halv nervös och försiktig av sig. Inte mycket jag kan göra åt det, det ända jag kan ta till är hoppet! Hopp finns det alltid, men oddsen till det hopp man hoppas på kan vara riktigt dåliga ibland. Alla är olika, så här är jag. Jag sitter och skriver om vad jag känner och upplever på kvällarna. Lev med det!

En påse Ahlgrens och en film.
God natt!