.

Passerar och går, fram och tillbaka. Tillgång att synas när som helst, vart som när. Iakttagelsen säger allt, tanken producerar inbillningen. Det skulle vara vi, här och nu. Dagen D är nu funnen, ha! Vem som när kan inbilla sig något som är en tom tanke i ett tomt perspektiv. Sitter och lyssnar, tankar far! Du känner dig hemma, men långt bort. Om du bara, men ingenting. Du ser min fotspår parallellt genom snön, där jag gick. Inpå tanken du går och fantiserar, går du parallellt genom snön. Vi är som magnetism, en oskriven lag på en oskriven plats. ”Vi kanske syns, vi kanske hörs. Inte mer än bara det, vi kan till och med träffas. Något som kan blir allt annat en fel men ändå blåser bort efter ett halvt andetag”.

Det ska ju vara så tätt idag, man ska ju vara så tätt idag. Någon snubbe som lekar James bond, den andra är komikern. Juste, det är bara så. Mina dagar minns jag klart, från svin till vänlig. Sätta syfte på det, ja, det kan bara du göra. Precis som du gör. Inget annat än tanken du tänker tankar din hjärna. Men alla ska ju vara så tätt idag. Ta det lugnt, bira ta den, bara drick njut och lugnt. Uppstudsad från soffan, bord du står på och skriker, högt, du skriker högt, sjunger med till något som i dina öron är musik fast i den andras, helt annat. Andan du kippar efter är inte tillbaka efter ett djup dopp, sommarplågan är inte det längre du sjunger, alla kollar på den. Att du är här. Jag pratar inte om det jag väcker tankar om när ni kollar in texten som jag sitter och skriver. Du är ute på tunn is, ibland okända vatten. Kanske er historia - en fjäril på nål. Vacker att titta på, men vingar som inte slår!